I väntan på inspiration
Hej igen alla ni därute. Känns konstigt det här att sitta här och skriva för någon okänd läsare, som inte ens finns. I normala fall sitter jag och skriver och har en tänkt läsare någonstans i bakhuvudet. Jag vet vem jag skriver för och tror mig veta vad han/hon vill läsa och hur det ska låta. Det är ju mitt jobb, och det har jag gjort i snart 40 år! Hörde ni, 40 år!
Men här sitter jag och skriver till någon som jag inte vet vem det är och som förmodligen inte ens existerar. Jag sitter och skriver åt mig själv. För än så länge har jag bara haft två besök. Båda var gamla kollegor som var inne och kommenterade min nya hemsida . Tack för vänliga ord, kamrater!
Nej, faktum är att jag sitter här och skriver för att ladda upp inför större och mer lönsamma projekt än detta. Jag har ett stort jobb som jag ska dra igång inom kort, och detta känns som ett bra sätt att värma upp.
Tack för tålmodigheten alla läsare. Mer intressant i bloggen nästa gång, lovar jag!
Inte skriver du för okända läsare. Vi är många här ute som känner dig. Keep it up! Vi kommer tillbaka till din sajt.
40 framgångsrika år i yrket, det är imponerande! Kanske är det som Jag Guillou sagt: Det tar minst 10 år att bli en bra skribent, somliga blir det aldrig. Ser fram emot ditt fortsatta bloggande.